torsdag 22 december 2011

Tvåändsstickning is da shit

Stickade alltså vanten Stig bland det första jag gjorde i min karriär som stickerska. Då lärde jag mig att sticka med mönsterfärgen i höger hand och basfärgen i vänster hand. Det kanske var det som gjorde att jag snabbt kom in i tekniken med tvåändsstickning? I tvåändsstickning håller man alltså två garntåtar i högerhand, som man tvinnar mellan maskorna.  Easypeasy.

Jag gick en kurs i tvåändsstickning på Litet Nystan  i november. Lärare var asplundknits, som på sitt lugna sätt lärde ut tekniken samt, som en  bonus, svordomar på latin, vilket då och då faktiskt var väldigt användbart. Även om jag raskt återföll i vanliga hederliga svenska bonn-svordomar. Kursen gick av stapeln vid två tillfällen, mellan vilka det var tänkt att man skulle sticka sin testmudd. Jag är inte mycket för provlappar och tester, jag vill skapa (duh!), helst i förrgår. Så jag lånade Tvåändsstickat av Dandanell på biblioteket och maskade på en vante. Ujuj vad sakta det går att sticka tvåändsstickning. Nu har jag passerat första tumhålet. Tur att det sägs att tvåändsstickat ger ett hållfast resultat så att jag får lön för mödan. Jag siktar på hösten 2012.


  • Garn: Kampes 2-trådiga, grått och vitt z-spunnet, orange s-spunnet
  • Stickor: Knitpros metallstickor 2.5mm
Varv 4 stickar jag djupmaskor i den ena färgen, varv 8 djupmaskor av den andra färgen (och så håller det på hela vanten). På det sättet får man en väldigt vacker mönstereffekt som påminner om Stig Lindbergs kaffekoppar. Riktigt retro-mode alltså. Jag maskade på varannan grå varannan vit, vilket ger en väldigt snygg mittenrand i flätan i vantmudden. Sedan stickade jag två aviga varv där jag tvinnade trådarna medsols ena varvet, motsols andra varvet (oklart i vilken ordning). Denna typ av vantmudd har jag testat en gång tidigare, men då under namnet Latvian Braid eller lettisk fläta, och jag tyckte det var oerhört komplicerat. Det kan jag nu meddela att det berodde på att jag inte visste vad jag höll på med.

Här frångår jag mina färgglada favoritstickor i trä av den enkla anledningen att de troligen går av förr än senare. Köpte de metallstickor som tydligen inte ska böjas av användningen, tvåändsstickning stickas hårt. Jag har t.o.m. fått valkar i ena handen av det.

3 kommentarer:

  1. Ohhh, kan du tvåändstickning också! Då får du nog räkna med att jag kommer att tjata om ett par vantar.
    Hade ett par underbart varma tvåändstickade vantar förra vintern som jag hade köpt mitt i sommaren i en hemslöjdsbutik. Tyvärr är ena vanten borta.
    Men värt besväret är det nog. De är ju suveränt som just vantar.

    SvaraRadera
  2. Då kanske det räcker med att sticka en vante som passar till den du har kvar ;) Det är alltid enklast att sticka den första.

    Vad betalade du för ett par tvåändsstickade? Med tanke på hur mycket arbete som ligger bakom ett par kan de ju kosta hur mycket som helst.

    SvaraRadera
  3. Njäe jag måste ju ha ett par gröna vantar nu som matchar min ishbel förstår du väl.

    Jag minns inte vad jag betalade för vantarna. Men med tanke på arbetet som ligger bakom var de ett kap. Lite synd när folk inte har vett att ta skäligt betalt tycker jag.

    SvaraRadera