Färgen hos frostnupet gräs

För ett par veckor sedan, efter att snön hade smält, men innan det slog till och blev så varmt som det varit de senaste dagarna, hade jag lagt min näverstickning i köksfönstret. Under ett par fuktiga nätter blev det kallt, och gräset blev frostigt. Färgen hos frostnupet gräs är en utav de vackraste färger jag vet, och just när stickningen låg där i fönstret, och det frostiga gräset syntes bakom, slog det mig att det är de färger naturen har just dessa mornar som man har fångat i visjögarnet kåse. Otroligt skickligt, måste jag säga!

Stickningen växer, och kanske blir halsduken för stor? Jag har stickad ungefär 25% av den andra härvan. Å andra sidan drar ett varv näverstickning ganska mycket garn på det här mönstret, och det kanske räcker med två rutvarv till innan jag gör kantrutorna.

Det vackraste garnet

Näverstickning. Entrelac. Helylles avlånga näverstickade sjal med tofsar. Ja, nu har jag gått kursen i näverstickning hos Litet Nystan. En mycket trevlig och lärorik kväll, med Heléne som lärare.

Och inte gick jag utanför boxen när jag köpte garn. Jag blev dödsförtjust i Visjö Karamell Kåse (eller Kose), och köpte två härvor. 

Och inte trodde jag att jag skulle fastna så hårt i näverstickningsträsket, att jag redan hunnit några rutvarv. Karin, Litet Nystans ägare, hade rätt, det är lätt beroendeframkallande. "Bara en ruta till". "Nu när garnet är så vackert måste jag fortsätta". "Sjukt vackert garn, bara lite till".

Och garnet är verkligen vackert! Så vackra färger, och lite tweedkänsla har det. Jag är så nöjd att jag stannade i min box. För egentligen - varför stickar jag? Jo, för att göra mig själv glad. Och detta garn gör mig verkligen glad!

Jag stickar 8/16 istället för 10/20 maskor/rader, samt använder stickor nr 5 (ist.f. 3.5 mm). Nu får jag se ifall 2 härvor räcker för en stor sjal.