En gång i tiden, innan jag blev dedikerad stickningen, tyckte jag att transportsträckorna var outsägligt tråkiga. Idag kan jag känna att jag vilar i min stickning när jag har en repetitiv bit av mitt projekt framför mig.
Just nu håller jag på med kroppen på Lillans Temari Kimono. Ärmarna är stickade och ihopmonterade, jag har plockat upp maskor längs nedre kanten av koftans övre del, och har stickat tre repetitioner av flätmönstret. Jag har uppskattningsvis fem-sex repetitioner kvar. Och det är så skönt, så meditativt, att bara mata, mata, mata maskor just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar