Njutningen...

...av att ha avslutat ett arbetssamt projekt är härlig!

Stickade färdigt kanten på Temari Kimonon i fredags kväll. Jag hade en fika/garndate inbokad med en stickvän på lördagen och ville gärna visa koftan utan att den var uppträdd på rundstickan. Hela kanten på koftan är stickad på rundsticka, och det är svårt att visa ett plagg när den är uppträdd på en sådan. Föreställ er en gigantisk basker, så såg den ut. Fast knölig. Och med två ärmar. Så jag stickade som en galning till fredagsmyset med familjen, och slog två flugor i en smäll. Mys och stickning menar jag. Utan att ha tid att äta chips.

Tänk att jag köpte knappen just till denna kofta, utan att ha ett garnprov med! Det kallar jag att ha väl inarbetade favoritfärger!

Och, viktigast av allt: Koftan passar! Trots att jag stickade 12-månadersstorleken och Lillan drar åt 13 numera. Vilket också var orsaken till att jag känt mig lite lätt stressad av projektet den senaste tiden.

Jag har dessutom räknat ut att "kroppen", dvs hela flätstickningsdelen, stickas med 31 680 maskor. Inte undra på att det tog lite tid.